måndag 5 mars 2012

Fortsättningen


Ni som hann läsa min riktiga historia som jag delade med mig av igår, vet att jag träffade en "snyggamerikan" igår på stranden, som bara kom upp och snackade och tog mitt nummer, i stora drag. Det slutade i en sms session på ca 6 h (!) Mitt problem är att jag vet nu rätt mycket om denna kille, tex vad hans favoritglass är (viktigt) men jag vet inte hur gammal han är.
Det tänker ni kanske att det spelar väl ingen roll? Men här, så är jag by far äldst av alla. Om jag träffar någon som säger att dom är födda -88 (3 år yngre än mig) så blir jag helt överlycklig. De flesta vi träffar här är födda på 90 talet allihopa. Det är verkligen inga problem egentligen för att jag tycker ärligt talat inte att ålderskillnaden märks, men folk får alltid en sån chock när jag säger hur gammal jag är, och att känna sig gammal är inte kul alls kan jag tala om.

Nej, jag får fråga hur gammal han är helt enkelt. Där har vi en lösning på denna morgons problem. Kaffet och ägget är i magen och nu ska jag springa med SHM i öronen, då kan de bli en lång löpning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar