TACK

Dethär året så har jag träffat människor, i USA och i Sverige, som har kommit att betyda så mycket för mig. Året började med att jag träffade Filippa, Sanna och Sebastian som sedan kom att bli mina närmsta vänner i SB, och som jag alltid kommer att värdesätta som mina vänner.
Jag försökte att lämna livet som jag levde i Sverige bakom mig och jag lyckades. Till 95 %.

När sommaren i Sverige kom, den 25 maj, så levde jag kvar i min drömvärld och jag var ju en "California girl" nu, som inte brydde sig om nånting och levde livet i ett lyckorus.
Men tankarna jag hade innan jag lämnade Sverige kröp tillbaka, och nu känns det som jag är på ett väldigt liknande stadie, jämfört med det jag var i innan jag åkte första gången.
Men det finns en skillnad; känslorna.

Jag känner mig starkare, jag känner mig mer positiv, jag känner mig värdig, jag känner mig glad, och jag känner mig framförallt tacksam.
Tacksam för att jag har fått chansen att spendera tid med dom personer jag allra helst har velat dethär året, visst har jag trampat snett någon gång och umgåtts med fel personer för mig, men det har jag kännt snabbt och slutat med det.

Det är så viktigt att släppa in rätt människor. En människa, vare sig det är en vän, en kärlek, en släkting..ska skänka glädje och energi. Många och speciellt en människa denna sommar har skänkt mig så mycket inspiration och glädje och det är jag så tacksam för, och även om det dröjer flera månader innan jag ser er alla som jag träffat igen, så är jag inte ledsen för att sommaren är över om 6 dagar, jag är SÅ glad för att den har varit.

Kärlek.