Om 2 veckor fyller jag 27 och för första gången i mitt liv så känner jag att jag hoppar in i vuxenvärlden. Länge har jag gått och tänkt att livet just nu, det ska levas och spenderas genom att uppleva, resa, lära sig..
ensam. Tanken har aldrig ens slagit mig att jag faktiskt kan leva det underbara livet och fortsätta att uppleva, resa värdlen över, få insikter, lära mig, leva mig igenom tuffa och underbara perioder..
tillsammans med någon. Att hitta en likasinnad person, som delar min passion för världen och som skulle stå ut med min överarbetande tankeverksamhet, är kanske inte det allra lättaste, men bara att känna för första gången på länge att jag är redo för det, på riktigt, det är en befrielse vill jag lova, då jag länge har gått omkring och varit rädd för det.
När äventyret i USA är över, så längtar jag efter att få slå mig ner, hitta ett yrke jag verkligen älskar, njuta utav livet, utan stressen att hinna "resa av sig/leka av sig", utan slappna av och leva i nuet. Jag är trots allt bara 27, förhoppningsvis så har jag runt 60 år på mig att resa, leka, uppleva och älska livet, tillsammans med någon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar