kärleken

kärleken är det största som finns, och jag är så tacksam för att jag har så många att älska.
Just nu sitter jag på LAX och ska boarda om ca 30 minuter. Efter en heldag med massa packning, inflytt av nya roomies osv. Och några hejdån. Tråkigt att säga hejdå till Elvira som varit en väldigt bra vän denna terminen, och jag håller alla tummar att du kommer tillbaka..av själviska skäl :) Jag kommer sakna min strand/fest/coachella vän.

Och en så viktig sak. När man trott att allting är totalt raserat och är totalt hjärtekrossad och frustrerad, så kommer en person cyklandes ner för gatan och utanför lägenheten och visar att det inte alls är raserat.
Jag vet att alla ni som läser blir fullkomligt galen på mig, och jag förväntar mig inte att någon ska förstå nånting alls, men jag vet, och han vet. Och nu sitter jag här och kämpar mot tårarna. Fast jag egentligen bara borde le, för att efter alla dessa vändor..höger och vänster, upp och ner, bråk och minuterlånga kramar, skrik och skratt, frustration och lycka.. stormar gör så att träden söker starkare rötter.

Nu ska jag hem, och jag ska njuta av min tid med mina älskade vänner och min familj.
Sen ser jag fram emot att den 23 juli flyga tillbaka hit med min kära pappa som sällskap i 10 dagar.

Det blir en bra sommar <3

Don't throw stones in a glass house..

Vet inte riktigt om det uttrycket finns här i USA, men ni hemma vet vad jag menar. Det är migsjälv jag pratar om här. Jag vet att jag är duktig på att tvivla på andra människors lojalitet och ärlighet. Jag vet också att jag inte är en ängel. Men, däremot så har jag börjat följa en ny regel. Jag tänker vara ärlig mot alla i min närhet och förklara omständigheter så rättvist som möjligt. Detta kommer låta helt sinnessjukt för er som läser, men just nu så befinner jag mig i centrum utav en stor drama virvel. Med en gammal på plats med ett väldigt starkt band som det är svårt att bryta, ett par gamla i ett annat land, och en ny som kom med ett triangeldrama på köpet. Jösses. Så jag kände att för att inte trassla in mig rejält i detta nät, så måste jag vara 100% ärlig mot alla. Och än så länge så har det fungerat bra. Det funkar inte att sugercoda saker.

Annars så är jag superglad. Jag har bara 3 veckor kvar i skolan, jag är så glad för mitt betyg på mitt tal jag höll förra veckan, jag är exalterad över att gå till jobbet imorgon, och ja, jag lever i californien, det räcker gott och väl bara det. Ibland slår det en, hur fruktansvärt bra jag har det, och att jag bara har mig själv att tacka. Jag flyttade hit, och jag stannade, för att det gör mig lycklig.

Mitt hem. Simpelt, men, mitt hem